Visste du att en fågel kan ha olika dialekter?

I en tid av oro kan det vara avkopplande att vistas ute i naturen. Men för fåglarnas del är den här tiden allt annat än avkopplande. Det är febril aktivitet i skog och mark och det är mycket som ska hinnas med på kort tid.

Nu har naturen vaknat på allvar och en promenad i ett naturskönt område är en upplevelse för alla sinnen, inte minst för öronen. Här finns fåglarnas klarinetter, violiner, trumpeter och inte minst trummor. Visste du till exempel att rödvingetrastar har olika dialekter, eller att skatan känner igen enskilda människors utseende?

I denna veckas Faktafredag delar vi med oss av några oväntade fakta om fåglar, i ett utdrag ur årsalmanackan Fågeldagbok.

Myten som lever kvar

Visste du att den vitryggiga hackspetten (bilden) tillhör den grupp spettar som trummar för att berätta om sitt revir? Eller att skatan är en av våra mest intelligenta fåglar, som bland annat äger förmågan att känna igen enskilda människors utseende. Trots att ryktet om skatan som tjuv visat sig vara helt grundlöst lever myten kvar, både hos allmänheten och i kulturen.

I hamstrarnas hjärna

Nötkråka, nötskrika och nötväckan är hamstrare, liksom några arter i familjen mesar. Dessa är inte särskilt nära släkt, utan beteendet har utvecklats flera gånger under evolutionen. Gemensamt för hamstrarnas hjärna är att området hippocampus är välutvecklat, vilket har betydelse för långtidsminnet. Flera studier har visat att nötkråkan kommer ihåg en stor andel av de platser där den gömt nötter.

Sex sångstrofer

Bofinkshannen kan ha så många som sex olika sångstrofer. Själva finslipningen av sången sker först när de under sin första häckningssäsong sjunger i kapp med sina närmaste revirgrannar. Till skillnad från många andra fågelarter kopierar inte bofinken några sångelement från andra arter.

Omvända könsroller

Fjällpiparen tillsammans med smalnäbbad simsnäppa är de häckande arter i Sverige där honan har den starkast färgade fjäderdräkten. Det beror på att fjällpiparen har omkastade könsroller, vilket gör att honan kan kosta på sig den förnämliga dräkten. Hannen är den hos fjällpiparna som ensam tar hand om ruvning och vårdnad av de unga när äggen har kläckts. Honan ser aldrig sin avkomma.

Redan när den första kullen är lagd, och hannen hade börjat ruva, börjar honan se sig om efter andra hannar att para sig med. De spelflyger då över myrar och hedar för att väcka deras intresse för en ny kull. De fortsätter med spelflygandet ända fram till en bit in i juli, innan de bildar mindre flockar och inleder sin sommarruggning då de byter sina fjädrar.

Flera tusen dialekter

Många fågelskådare har lagt märke till att rödvingetrastar har olika dialekter. I en flock rödvingetrastar, som på våren ännu inte har återvänt till sina häckningsplatser, kan man höra flera varianter av hannarnas sång.

Norska forskare har funnit att det stämmer att det är dialekter som avlöser varandra, och det vid ungefär var sjätte kilometer. I gränsområdet mellan två dialekter kan hannarna sjunga båda sångvarianterna. Om man antar att samma förhållande råder i Sverige, innebär det att det finns flera tusen dialekter, eftersom rödvingetrasten häckar i en stor del av landet, om än framför allt i norra Sverige.

Spännande texter, oväntad kunskap och vackra fågelillustrationer

Det här är ett bearbetat utdrag ur Fågeldagbok 2020 av Niklas Aronsson, Bill och Dan Zetterströms. Boken är fylld med spännande texter och oväntad kunskap om våra fåglar. Den ges årligen ut som en almanacka för alla som har ett naturintresse.

Niklas Aronsson är journalist och erfaren ornitolog som bland annat är chefredaktör för Vår Fågelvärld, Sveriges ornitologiska förenings tidning. Bröderna Bill och Dan Zetterström räknas till Sveriges främsta fågelillustratörer.

Läs mer om Fågeldabok här.