En hållbarhetsresa mot en annan framtid

Miljö är en av de viktigaste frågorna för många idag och inte minst har skolstrejkande Greta Thunberg blivit en internationell symbol för framtiden. Den hållbara framtiden. En annan klimatkämpe är Weeping Willows-sångaren Magnus Carlson som själv har gjort en riktig hållbarhetsresa mot en annan, bättre framtid.

Han ger här fördjupad kunskap, tips och trix för hur du kan tänka för att minska din negativa klimatpåverkan. För visst vet vi att miljöläget är allt annat än bra just nu – men kanske inte alltid vad man själv kan göra för att påverka. FaktaFredag bjuder på ett utdrag ur boken En annan framtid. Magnus Carlsons hållbarhetsresa av Magnus Carlson och Johanna Stål.

Is plastic fantastic?

Inom kulturvärlden kallas saker som saknar själ och äkthet för ”plast”. Men plast är ett mycket hållbart material och finns i oändligt många olika varianter och för olika användningsområden. Det finns inga innehållsdeklarationer på plastprodukter så det kan vara svårt att som konsument veta exakt vad det är i dem.

Plast är billigt och hållbart i den meningen att det håller länge. Det är dessvärre så hållbart att det nästan aldrig bryts ner helt, det tar hundratals år, och i naturen smulas den sönder till mikroplast. Plasten i hav och vattendrag kommer från skräp som hamnat i naturen, mikroplaster som läcker från syntet, fleecekläder när de tvättas och från konstgräsplaner och så kallad EU-asfalt på lekplatser.

Mikroplasterna hamnar till slut i oss när vi äter fisk. Men mikroplast finns inte bara i fisk utan överallt. Faktum är att vi får i oss mikroplaster i en mängd motsvarande ett kreditkort på fem gram i veckan. Den största delen kommer från dricksvattnet, men även från livsmedel som salt, öl och skaldjur. Plaster innehåller i vissa fall mjukgörande ämnen som är giftiga och cancerogena. De här ämnena har olika namn, ett känt namn är ftalater som finns i allt från tapeter och PVC-golv till lim och badankor. Vissa ftalater är förbjudna av EU, men liknande ämnen dyker upp med en nästan identisk kemisk sammansättning fast under andra namn.

Ett tips är att undvika att köpa begagnade mjuka plastleksaker som kan innehålla farliga mjukgörare som nu är förbjudna. En bra riktlinje gällande leksaker är att köpa de som är producerade i EU och som därmed har högre lagkrav på sig gällande kemikalier. De är oftast märkta med bokstäverna CE.

Bisfenol A är ett annat bespottat ämne som varit omdebatterat, framförallt då det hittats i nappflaskor till bebisar. Idag är det förbjudet i produkter till barn under tre år, men går att hitta i annan plast, såsom matlådor eller plasttallrikar. Därför kan en bra grundregel vara att undvika plastprodukter ihop med mat, framförallt upphettad mat. Använd gärna en matlåda i glas så slipper du oroa dig.

Utöver klimatfrågan är plastfrågan ett av de områden som engagerar och oroar oss mest. Vi kan se problemen med våra egna ögon: det flyter berg av plast i haven och vi ser plastpåsar i vårt eget skogsområde.

Längs bohuskusten flyter det i land fem badkar med skräp varje timme dygnet runt, året om. Majoriteten är engångsprodukter av plast. Anledningen är allt från dålig avfallshantering och överfulla papperskorgar till slarviga strandbesökare, båtturister och fiskare som dumpar trasiga fiskenät. Stormar och floder för med sig skräp från landet ut i havet och det förflyttas till andra länder genom strömmar. Flera miljoner ton skräp hamnar i världens hav varje år vilket gör att haven håller på att förvandlas till soptippar.

Det är svårt som enskild individ att göra så mycket mer än att se till att minimera användandet av onödiga plastförpackningar, att alltid återvinna all plast samt givetvis att aldrig slänga skräp på marken.

Det har blivit populärt att ”plastbanta”, det vill säga att rensa sitt hem från plast och ersätta det med saker av trä, metall och komposterbara material. Vissa går ännu längre och eftersträvar ett så kallat ”zero waste” liv. De försöker minimera sitt skräp in i minsta detalj genom att använda tygblöjor på barnen, laga mat från råvaror utan förpackningar, alltid ha med sig egna förpackningar för take away eller vid inhandling av mat. Den här typen av livsstil är tidskrävande och svår att förhålla sig till i dagens moderna och hektiska samhälle. Men allt eftersom engångsförpackningar i plast försvinner så pushas vi alla mer och mer i den riktningen.

Det finns ingen anledning att plastbanta hela sina hem för att köpa nytt. Det är bättre att använda det du har och rensa bort sådant som är bevisat skadligt, såsom gammal plast med mjukgörare. Förpackningar av plast förlänger hållbarheten på frukt och grönt, vilket motverkar matsvinn. Så det är inte alltid självklart att det mest miljövänliga är att undvika plast.

Plastpåse eller tygkasse?

Du har kanske hört att en tygkasse behöver användas fem gånger i veckan i 77 år eller 22 000 gånger för att vinna över plastkassen i utsläpp? Det beror givetvis på hur tygkassen är tillverkad och bäst är en av återbrukat material. Men som vi berättade tidigare så behöver bomull stora mängder vatten, bekämpningsmedel och gödsel för att produceras, så att prångla ut en massa tjocka bomullskassar i nyproducerad bomull på marknaden är inte nödvändigtvis ett bra miljöval heller.

Här gäller det att använda sitt sunda förnuft. De flesta av oss har idag många tygkassar eller andra flergångskassar hemma. Använd dem. Måste du köpa en påse så välj gärna en av biobaserat material. Återanvänd plastkassarna så länge du kan och använd i första hand tunnare biobaserade plastpåsar till brännbara sopor. Om du komposterar, arbetar med att minska svinn och onödig konsumtion och dessutom återvinner mycket blir det ganska lite brännbara sopor. För frukt och grönt är det smart att välja kompostpåsarna av papper som nu ofta finns i affärerna. Dessa kan sedan återanvändas som kompostpåsar i hemmet.

Framöver kommer vi troligtvis att se slitstarka flergångskassar i plast som det mest använda alternativet och att människor i större grad tar för vana att ta med sig en väska när de går på stan för att shoppa.

Många länder i världen har infört förbud, skatter och andra åtgärder för att fasa ut plastpåsar och annan engångsplast. I länder som Frankrike, Taiwan, Rwanda, Bangladesh och Kenya har plastpåsar helt förbjudits. Många kan tycka att frågan om plastkassar har fått för stort fokus i jämförelse med andra problem. I Sverige återanvänder vi dessutom ofta matkassarna som skräppåsar. Men på grund av det globalt stora problemet med nedskräpning kommer vi nog få se fler liknande politiska åtgärder framöver.

Om En annan framtid. Magnus Carlsons hållbarhetsresa

I En annan framtid får läsaren följa med på Weeping Willows-sångaren Magnus Carlsons personliga och inspirerande hållbarhetsresa mot ett klimatsmartare liv. Alla behöver lägga om sitt sätt att leva, men hur? Magnus har ställt om och visar att det inte är så svårt. Att börja i det lilla och därifrån ta det steg för steg gör att alla förändringar känns naturliga – och dessutom är det rätt kul! Läs mer om hur man kommer igång och ställer om hemma och på jobbet, om klimatpsykologi, att resa och äta mer klimatsmart, hållbarhet och ekonomi – och vad experterna tänker om hur man bäst förbereder sig inför framtiden. Här finns inga pekpinnar eller skuldbeläggande, däremot många konkreta tips och klimatförebilder att inspireras av!

Foto: Pär Wickholm

Magnus Carlson är sångare i Weeping Willows och utsågs 2019 till Årets Miljöhjälte i klimatkategorin av Världsnaturfonden WWF.

Johanna Stål är journalist, författare, chefredaktör för hållbarhetsmagasinet Camino och en flitigt anlitad föreläsare i hållbarhetsfrågor.