Denna bok har ett enastående och unikt bildmaterial från början av 1900-talet. Den handlar om en tid i Sveriges historia som var en guldålder för slottsbyggandet.
Hur kom det sig då att man byggde så många slott – och stora! – i 1600-talets Sverige? En vanlig förklaring är att de kom till för att manifestera den svenska stormakten. Men är det orsaken? Fredric Bedoire finner andra svar i det politiska ränkspelet. Han menar att det var ett byggande som speglar adelns strävan att omvandla Sverige till en adelsrepublik efter polsk modell, ett byggande i adelsrepublikens tecken. Detta betydelsefulla skede i svensk historia får en ny tolkning utifrån byggnadernas formspråk och deras byggherrar. Boken skildrar släkternas enorma betydelse under detta skede.   Många av monumenten från 1600-talets guldålder var ännu i början av 1900-talet förfallna och bortglömda. Det var först 1908 som ett mera systematiskt inventeringsarbete påbörjades av en grupp unga arkitekter. De cyklade runt i landet, fotograferade, tecknade av och mätte upp gamla byggnadsverk. Ett arkiv byggdes upp med ritningar och fotografier, och det är ur detta som fotografierna till denna bok är hämtade. De unga arkitekternas studier för snart hundra år sedan löper på så sätt som en egen handling parallellt med huvudtexten.   Vi möter lämningar från en svunnen guldålder, ett kulturarv i förfall, men också monument i vardaglig användning: ett uppspänt badmintonnät framför ett slotts huvudfasad, en paradsängkammare ombyggd till kontor eller ett slottskapell som skafferi med skinkor hängande på väggarnas kalkmålningar. Det är oregisserade ögonblick från epoken innan restaureringsivern tar överhand och skapar stela museiinteriörer.
Illustrationer: omkring 205, varav 37 ur Suecia antiquas originalupplaga, 11 porträtt, 3 släkttavlor.
Fredric Bedoire (född 1945) är en välkänd skribent i arkitektur- och kulturhistoriska ämnen. Mellan 1978 och 1992 var han föreståndare för avdelningen för arkitekturhistoria vid Tekniska Högskolan; han är nu professor i arkitekturhistoria vid Konsthögskolans arkitekturskola i Stockholm. Bland hans många böcker kan nämnas den välkända Stockholms byggnader, som har kommit ut i flera upplagor, samt Svensk arkitektur. Ritningar 1640–1970, båda tillsammans med Henrik O. Andersson. I hans autentiska berättelse om en kvinnas liv på samhällets skuggsida, I skuggan av blodskam, ett kvinnoliv och miljöer i 1800-talets Sverige från 1988, är det 1800-talets industriella utveckling som står i centrum. Och i Ett judiskt Europa, kring uppkomsten av en modern arkitektur 1830–1930 från 1998 ägnar Bedoire sig särskilt åt uppkomsten av 1800- och 1900-talens europeiska samhälle.