Så finner du din inre näringsjägare – de enklaste knepen

Enligt WHO är maten den störta boven i dramat till varför det är så illa ställt med den svenska folkhälsan. Men kunskapen om maten finns och för att få till en förändring måste den nå ut till så många som möjligt så snart som möjligt, därför är det hög tid att näringsjägaren i oss kliver fram!

Näringsjägaren – en berättelse om hur du curlar planeten och din hälsa genom att ta näringsjägarexamen är en faktaspäckad och rolig bok. I den tar Mia Clase och Lina Nertby Aurell med oss på vårt livs expedition för att ta tag i vår tids mest angelägna frågor: folkhälsan och planeten.

Det är inte så avancerat som det kan låta, och det behöver inte innebära att du ska lära om över en natt. Forskning visar faktiskt att det är större chans att förändringar blir långvariga om man inte genomför dem på för kort tid. Precis som du inte går direkt från några år som soffpotatis till att springa ett maraton, så går du inte från att vara en som vanligt dietare till en näringsjägare över en natt.

Här bjuder vi på några råd du som blivande näringsjägare kan ha med dig när du planerar matinköp och matlagning:

Antibiotika i kött – välj ekologiskt naturbeteskött producerat i Sverige

Den globala köttindustrin anses vara den stora boven bakom antibiotikaresistens. Två tredjedelar av all antibiotika går nämligen till djuruppfödning. I dag beskrivs antibiotikaresistens som ett av de mest allvarliga hoten mot den globala folkhälsan. Om vi inte stoppar utvecklingen menar forskarna att multiresistens kommer att vara den vanligaste dödsorsaken år 2050 och att det inom tjugo år kommer att dö fler människor av resistenta bakterier än av cancer. Som näringsjägare är vi därför alltid petiga genom att välja ekolog- iskt naturbeteskött producerat i Sverige. Här är det förbjudet att ge antibiotika till djuruppfödning i förebyggande syfte och Europeiska läkemedelsmyndighetens årliga statistik över antibiotikaförsäljningen till djursektorn visar att Sverige använder minst antibiotika i hela EU. Svenskproducerat ekologiskt naturbeteskött sägs vara i världs-klass och bidrar som sagt dessutom till den biologiska mångfalden.

Förr i tiden planerade vi alltid en måltid utifrån vilket animaliskt protein vi skulle äta – biff, korv eller köttbullar. Idag debatterar forskare effekten av enskilda livsmedel och dieters påverkan på hälsan men är överens om de stora penseldragen, vår hälsa mår bra av att maten vi äter till stor del består av växtbaserad mat.

Kikärter

En klar familjefavorit! Kikärter är en utmärkt bas för biffar av olika slag. Smaksätt med dina favoritkryddor och frys in till matlådan. Kikärter går även fint att rosta som snacks, blanda ner i en sallad eller mixa till en hummus.

Bovete

En fullvärdig växtbaserad proteinkälla. Mixa blötlagda hela korn till en kall gröt, mixa ner i en smoothie eller koka med havregryn till en varm gröt. När de är blötlagda eller rostade blir de hela kornen också goda att använda i bakning eller som topping på en sallad, soppa eller smoothie.

Bönor

Vi älskar bönor i alla färger och former! Botanisera så kommer du snart att upptäcka vilka som är dina favoriter. Sojabönor är till exempel ett av de mest proteinspäckade livsmedlen vi har. De gömmer sig i tofu, om du inte vill äta godingarna precis som de är.

Tofu

Som du säkert vet behöver tofu lite kärlek för att piggna till, men det är lyckligtvis enkelt fixat. Är du sugen på scrambled eggs till helgfrukosten låter du bara tofun marinera i tamari innan du river den i bitar och steker den på låg temperatur.

Frön

Hampafrön är ytterligare en fullvärdig växtbaserad proteinkälla. Små frön som är goda att strö över gröt, müsli och sallader. Toppen att mixa ner i en smoothie! Även pumpakärnor är en bra källa till protein. Extra goda blir de om du rostar dem på låg värme tills de börjar poppa och får en lätt nötig smak. De går också bra att mixa till ett vackert grönt pumpafrösmör.

Fiberskola

Fibrer något av en mirakelkur eftersom de inte bara håller oss mätta länge utan dessutom stabiliserar vårt blodsocker. Fibrer är kolhydrater som inte kan brytas ner och tas upp av tunntarmen. Detta innebär att fibrer når hela vägen ner till tjocktarmen utan att någon energi tas upp och det är därför som fibrer inte anges som kolhydrater i näringsrekommendationerna hos Livsmedelsverket.

Det finns två olika sorters fibrer: lösliga och olösliga. Lösliga fibrer finns i bland annat havregryn, frön, bönor, grönsaker och frukt. Olösliga fibrer finns i bland annat kli, morot, kokos, kakao och vita bönor.

Avslutningsvis kan du även ta med dig följande 6 knep, som garanterat kommer göra maten du stoppar i dig mer näringsrik. Glöm inte att vi äter för att vi ska må bra och inte för att vi ska se ut på ett visst sätt!

1. Fokusera på vad du ska få i dig, inte på vad du ska utesluta
2. Fyll tallriken med så mycket växtbaserat som du bara kan
3. Variation är A och O
4. Välj ekologiskt (och gärna närodlat och i säsong)
5. Ät hela grödan
6. Laga maten från grunden

Detta är ett bearbetat utdrag ut boken Näringsjägaren  av Mia Clase och Lina Nertby Aurell. Läs mer här!

Om författarna

Mia och Lina driver den välbesökta och omtyckta hälsobloggen Food Pharmacy. De har tidigare givit ut flera framgångsrika böcker: Food Pharmacy – en berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat och Food Pharmacy – kokboken.