Så maxar du barnets matlust

Många föräldrar har koll på hur barn lär sig att gå, men få vet hur de utvecklar sin förmåga att äta och gilla mat. Enligt forskarna känner barnet smak och lukt av mat redan i magen. Och det finns mycket du som förälder kan göra för att stötta ditt barns matupplevelse.

Stöd för ditt barn ätande

I Stora boken om barn och mat av Ann Fernholm och Kajsa Lamm kan du läsa mer om hur ditt barns ätande utvecklas från födseln upp till skolåldern. Du får mängder av tips kring hur du kan stödja ditt barn i ätandet, men också hur du förebygger matallergier, hanterar en liten matskeptiker och får maten så näringsrik som ett växande barn behöver.

Barn känner smak redan i moderns mage

Kanske känns det avlägset att fundera på vad ditt barn ska äta innan det ens är fött? Men en rolig kunskap att känna till är att barn känner smak redan i magen. Forskare har upptäckt att smak- och doftämnen från maten mamman äter tycks sippra ut i fostervattnet. Relativt tidigt i graviditeten börjar barnet svälja fostervattnet, och när sinnena för smak och lukt är färdigutvecklade tror forskare att barnet kan känna både smak och lukt av den mat som du har ätit. Om mamman har frossat i exempelvis vitlök eller anis mot slutet av graviditeten, verkar nyfödda dras till dessa lukter mer än bebisar vars mödrar har undvikit dessa smaker. Har mamman druckit morotsjuice utvecklar barnet en smak för morot, visar annan forskning.

Undvik att tvinga barnet äta

Efter förlossningen ska ditt barn ammas eller få bröstmjölksersättning under sina första månader. Många oroar sig för om barnet får i sig tillräckligt. Men ett friskt barn äter så mycket det behöver. Kniper barnet ihop munnen eller vänder bort huvudet? Släng bort det som finns kvar i flaskan och ge mer mat nästa gång barnet är hungrigt. Om vi tvingar barn att äta kommer de att förknippa ätandet med känslor av obehag. Vill ditt barn inte äta, vänta tills lite senare. Små barn äter väldigt ofta eftersom magsäcken är obegripligt liten.

Smyg igång matresan

När ditt barn är fyra–sex månader gammalt börjar det kanske nyfiket följa din gaffel med blicken när du äter. Det intresset för mat får du gärna ta tillvara på. Många smakforskare, allergiforskare och logopeder menar att det finns flera fördelar med att smyga igång smakresan redan i den här åldern.

Bebisen är redan nu redo att bredda sitt smakspektrum. Hen kommer förmodligen att grimasera vid den första smaken av blomkålspuré, men vill ofta gärna testa om och om igen. Ju fler smaker barnet får pröva, desto större blir nyfikenheten på nya smaker. Allergiforskarna har kommit fram till att barn verkar skyddas mot allergier om de får ner mat i magen tidigt i livet.

Utmana munnens motorik

Logopeder – som är specialister på barns språk och ätande – vet att det är bra om barn tidigt får utmana munnens motorik, eller oralmotoriken som det egentligen kallas. Vi köper babygym för att våra bebisar ska få öva på att koordinera benens, armarnas och händernas rörelser. På samma vis behöver vi ge dem möjlighet att bokstavligen lära sig hålla tungan rätt i mun.

 

Tio tips för maxad matlust vid måltiderna

1. Låt lusten styra ätandet. Skapa matro, ha trevligt vid matbordet och njut av livets läckerheter!
2. Du som förälder ska ha kontroll över vilken mat som serveras och vid vilka tidpunkter.
3. Barnet bestämmer vad av det som står på matbordet som det ska äta och hur mycket. (Det senare är viktigt för att barnet ska lära sig att tolka sina mättnadskänslor.)
4. Barnet bestämmer hur det ska äta: potatisen först och såsen för sig, eller vad som nu kan kännas bäst.
5. Förvarna barnet 10–15 minuter innan maten är klar, så att barnet kan avsluta vad det håller på med.
6. Försök att på något lurigt vis få barnet att smaka på maten. Att smaka är en nyckel till att lära sig äta något nytt.
7. Utveckla barnets språk kring maten. Prata hellre om vad maten smakar – kaneligt, gräddigt, krispigt eller beskt – än om ”gott” och ”äckligt”.
8. Låt barnet vara med i köket och laga mat.
9. Press, hot, tjat och tvång leder till dålig stämning, och adrenalin hämmar aptiten.
10. Undvik att muta med sötsaker.

Stora boken om barn och mat

Få ämnen väcker så mycket känslor som barn och mat. Vi vill alla våra barns bästa, men hur navigerar vi rätt bland välmenande och ibland motstridiga råd från föräldrar, vänner eller media? Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm och logopeden Kajsa Lamm har med Stora boken om barn och mat skrivit en bok med den allra senaste kunskapen om barn och mat inom en mängd områden som nutrition, allergier, fysiska ätsvårigheter och mycket mer. Läs mer här.

Om författarna

Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, fil. dr i molekylär bioteknik och grundare av Kostfonden, en ny forskningsfond. Under tio år har hon använt sina djupa kunskaper kring kroppens molekyler för att granska kostvetenskapen. Hennes första bok Ett sötare blod – som kritiserade de offentliga kostråden – blev en ögonöppnare för många. Smakäventyret, som handlar om bebisars ätande, blev 2016 utsedd till årets svenska måltidslitteratur i kategorin ”Barn och mat”. På bloggen annfernholm.se skriver hon kontinuerligt om socker, kost och hälsa. Hon uppskattas av många för sin kunskap, saklighet och humor.

Kajsa Lamm är legitimerad logoped, och Master of Medical Science, med 15 års klinisk erfarenhet av att arbeta med barn som har ätsvårigheter. Hennes första bok När ditt barn inte äter fick stor uppmärksamhet, som den första som förklarade ämnet för en bredare publik. Många föräldrar kände en lättnad över att få veta att det inte är deras fel att barnet äter på ett annorlunda sätt. Kajsa föreläser mycket för föräldrar, vårdpersonal och även för förskolor. Boken Barn med ätsvårigheter – förhållningssätt och råd till förskolan är ett resultat av detta. Kajsa har också en privat praktik samt handleder föräldrar och vårdpersonal, allt för att på så sätt nå ut till fler med sin kunskap.